Beskrivning av attraktionen
Byggandet av det 35: e kustbatteriet i staden Sevastopol började 1912 genom tsardekret, men processen avbröts på grund av första världskriget. Efter att bolsjevikerna kom till makten bestämde de sig för att bygga klart batteriet, för detta använde de de tidigare ritningarna, som ritades av tsaringenjörerna. Konstruktionen av batteriet utfördes av de bästa specialisterna, vars skicklighet är fantastisk än idag.
Det 35: e kustbatteriet är en fyra våningar lång struktur, varav tre är under jorden. Enligt historiska data, en kraftfull befästning med en imponerande stridstyrka, tål minst tre träffar av två -ton bomber, tre enorma snäckskal, och också skyddad från inträngning av farliga giftiga ämnen - fasta, flytande, gasformiga och sprutade. Batteriet kan jämföras med en liten stad, som har ett pannrum, ett vattenförsörjningssystem, ett avloppssystem, ett kraftverk, en telefon och en radio, samt underjordiska tankar för vatten, bränsle, olja, en verkstad, ett automatiskt brandsläckningssystem, en avdelning och en medicinsk enhet. Kustbatteribeväpning - fyra 305 mm kanoner med en skjutsträcka på 40 km.
Batteriet spelade en mycket viktig roll i försvaret av staden Sevastopol. Tillsammans med det 30: e tornbatteriet var det en slags "ryggrad" i fästningens artilleriförsvarssystem. Efter att ha skjutit all ammunition och skjutit cirka 50 praktiska skal, på order av kustförsvarskommandanten vid Svarta havsflottans huvudbas, generalmajor P. A. Morgunov, det 35: e kustbatteriet sprängdes natten till 1 till 2 juli 1942.
Under ockupationen av staden utrustades kommandoposten för befälhavaren för den sjuttonde tyska armén, general K. Almendinger, och ett sjukhus i batteriets överlevande kasemater. I maj 1944 tömdes batteriet.
Efter krigsslutet återställdes det 35: e kustbatteriet inte. Men trots detta användes dess kasemater som kommandopost, ammunitionsförvaring och personalkvarter för det fyrpistoliga 130 mm batteriet nr 723, som var beläget nära uppsättningen av det 35: e batteriet.
