Beskrivning av attraktionen
De gamla grekerna behandlade alltid sina döda med särskild respekt. Begravningen av den avlidne, hans värdiga eskort till en annan värld ansågs vara de levandes heliga plikt. Även under krig ingicks en vapenvila under en tid för att kunna begrava de dödade soldaterna. Det ansågs vara den mest fruktansvärda förbannelse att dö och inte begravas; kriminella hedrades vanligtvis med ett sådant öde.
Forntida begravningar är verkligen av stort intresse för arkeologer. Eftersom begravningsritualen var en viktig del av de gamla grekernas kultur, behandlades byggandet av gravar med särskild vördnad. Själva strukturen och dess innehåll (vapen, smycken, olika redskap etc.) kan berätta mycket om den avlidnes sociala status och kulturen under den perioden. Den mykeniska civilisationens rika begravningar kännetecknas av skaft, kammare och kupoliga gravar.
Under 1900 -talets första hälft upptäcktes en mykenisk begravningsplats av stort intresse för historiker av den svenska arkeologen Axel Persson nära byn Dendra (Midea kommun, Argolis). Eftersom den berömda mykenska akropolen Midea och Dendras nekropolis ligger i närheten kan man anta att det var invånarna i Midea som använde Dendra som kyrkogård. Under utgrävningarna avslöjades ett helt komplex av kupoliga gravar (tholos) och kammarbegravningar. Forskare tror att dessa begravningar var giltiga från 1500 till 1180 f. Kr.
Trots att de flesta skatterna i de mykeniska gravarna plundrades i flera tusen år överlevde många intressanta artefakter fortfarande i Dendra. Under utgrävningarna hittades smycken, keramik, vapen, olika verktyg och redskap. Artefakterna är huvudsakligen gjorda av guld, silver, ädelstenar och halvädelstenar, elfenben, glas, brons och lera. En av de mest kända fynden vid Dendra är den unika bronspansar (1400 f. Kr.).
Artefakter som hittades vid utgrävningar av mykeniska gravar i Dendra visas på National Archaeological Museum (Aten) och Archaeological Museum of Nafplion.
