Beskrivning av attraktionen
Kernavė är ett unikt område, vars existens introducerar oss till en underbar försvunnen civilisation och kultur. Bara här är det möjligt att spåra de viktiga stadierna i mänsklighetens utveckling. I Kernavė, Litauens första huvudstad, finns ett komplex med fem baltiska befästningar. Det berömda statsreservatet ligger på den högra stranden av floden Neris, trettiofem kilometer från Vilnius.
På denna plats kan du spåra hela historien om bildandet och utvecklingen av de baltiska folken, lära dig historien om bildandet av den litauiska staten. Spår av unika antika kulturer har hittats i reservatet, från 900 -talet f. Kr. till medeltiden. Redan under de första århundradena i vår era bildades stora bosättningar i Payautadalen. För att skydda dem från yttre fiender byggdes befästningar. Befästa bosättningar, som den enda typen av protohistoriska bosättningar, fanns i Litauen från bronsåldern till slutet av 1300 -talet. Det finns cirka tusen bosättningar i landet, men just ett sådant komplex med fem närliggande bosättningar finns inte någon annanstans i Östersjöregionen. Slottshögarna är det mest värdefulla och mest betydelsefulla elementet i Kernavė naturreservat. Detta är ett levande vittnesbörd om de naturliga och historiska processerna för mänsklighetens utveckling, dess århundraden gamla verksamhet.
Omnämnandet av Kernavė skriftligt finns för första gången i G. Wartbergs krönika och i Livonian rimade krönikan 1279. Det är pålitligt känt att det på 1200 -talet var en stad med ett feodalt system. Vid den tiden hade staden ett stort furstligt slott och fem fästningar installerade på höga befästningar. De förenades alla till en enda försvarszon. Befästade bosättningar bildades på naturliga landskapshöjningar, naturligtvis kompletterades de av människor. Nu har de majestätiska kullfästningarna, bevuxna med kullens frodiga gräs, överlevt från den feodala staden. Gräset här har en speciell färg, ljusgrönt. Man får intrycket att sådant gräs bara kan vara här.
År 1390 attackerade korsfararna byn och brände den till grunden. Under lång tid var denna plats öde, så med tiden gömdes resterna av den gamla staden under ett tjockt lager av alluvial jord. Dessa naturliga överkast har bevarat allt organiskt material. Således bevarades spår av stadsbornas liv ogiltiga och idag upptäcks de av arkeologer under utgrävningar. I över 30 år har arkeologer hämtat ovärderlig information från dessa kulturella lager. Alla arkeologiska fynd samlas i Kernavi History and Archaeology Museum i många unika samlingar. Sedan 2005 kan turister ha en meningsfull tid genom att delta i arkeologiska utgrävningar.
Förutom arkeologer finns det en ständig ström av historiker, forskare av kulturarv och bara turister.
Förutom kullarna i befästa bosättningar lockas turisternas uppmärksamhet också av resterna av träbyggnader, en gammal kyrka och de återstående grunderna för tidigare stadsbyggnader. Här kan du beundra det nagellösa åttkantiga kapellet eller gamla vattenkvarnar. En park med träskulpturer är öppen i området. Ovanliga och ovanliga saker kan hittas här vid varje steg, från ingången till den antika staden. I själva porten finns en staty av en vargariddare i rustning.
Många turister försöker komma hit i början av juli, vid statsdagen. Vid denna tid firas "Days of Living Archaeology" i Kernavė, grandiosa föreställningar organiseras, under vilka gamla hantverk demonstreras, gamla musikkonserter organiseras. Under semestern kan åskådarna delta i en mängd olika medeltida aktiviteter, såsom spjutkastning, ridning i riddarmunition och bågskytte. Militära klubbar kommer från olika länder för att demonstrera sin kampsport här.
En annan storskalig och fullsatt helgdag som firas i Payautadalen är Jonines eller Ivan Kupalas dag. Denna dag anordnas evenemang relaterade till gamla sedvänjor och ritualer. En annan spektakulär fest som anordnas årligen i slutet av augusti är de baltiska staternas neo-folklorefestival.
Kernavė ingår i listan över världsarvs mästerverk av UNESCO.